Jag är så besviken på svenska folket. Att Alliansen tog hem segern igen var föga förvånande (de är ju ändå fyra partier mot de Rödgrönas tre).

Men att nästan sex procent av befolkningen har röstat in ett rasistiskt parti i riksdagen är fruktansvärt, chockerande, förtvivlande och faktiskt också pinsamt!

Detta skrämmer mig något oerhört.

Idag har vi varit hos Margita och träffat vår nya familjemedlem!

Det blev lille Amishai som charmade oss, kanske framför allt mig. Han pep nere på golvet, men så fort jag tog upp honom och lade honom i knät så tystnade han och bara tittade på mig en god stund innan han somnade. Goskatt!

Han sov inte hela tiden, men vi glömde ta kort när han var vaken och busade med mina fingrar.  

Amishai är ett jättevackert namn, men vi kommer kalla honom för Heike efter min favoritkaraktär i Sagan om Isfolket-serien.

Johan kommer dock att kalla honom för Heikon Bacon   

Läste precis igenom det här blogginlägget:

http://klamydiabrevet.blogspot.com/2010/09/sveket.html

Jag fick en stor klump i halsen, tårar i ögonen och ilska i hjärtat.

Att man ska kunna behanldas så!

Det är inte mänsligt!

Varit och förtidsröstat idag.

De flesta säger att alliansen förmodligen vinner detta valet också. Hur f*n då undrar jag?! Är svenska folket både blinda och döva? Eller blundar de bara för hur de redan utsatta i samhället trampas på och slängs åt sidan?

Det är rent pinsamt att människor kan vara så hjärtlösa och egoistiska.

Jag måste lära mig att inte bli så j*vla stressad! Att gå från heltidsarbetslös till heltidsstudent är mycket jobbigare än vad jag trodde. Jag läser fem kurser samtidigt och i alla kurser finns det alltid uppgifter att göra, varje vecka.

   Nu på torsdag har jag prov på Antiken och Medeltiden i Historia A. Ska läsa sjuttio sidor med information från 700 f.Kr till 1500 e.Kr Mycket information att ta in.

   Samtidigt måste jag hitta svar på ett gäng seminariefrågor vi ska gå igenom på Svenska B lektionen imorgon. I den kursen har vi dessutom ingen lärobok, så jag måste försöka hitta information själv på internet (vi vet ju alla hur pålitlig och faktabaserad all information är på Wikipedia).

   Dessutom läser jag Psykologi A på distans, så jag måste verkligen se till att få tummen ur och läsa ikapp mig i den kursen också.

   Jag känner mig så stressad att jag har en stor klump i bröstet, fick en panikångestattack för snart en vecka sedan, vilket jag inte hade fått på över ett år.

   Jag antar (och hoppas) att man kommer in i det (pluggandet) till slut och lär sig att inte stressa.

På lördag ska vi hälsa på våran katt! Vet inte vem av dem det är än, men någon av pojkarna hos S*Senga's är det.   

Varit hos Miss Emmi's F-kull idag och provsniffat.

Satt med lilla Frieda i knät. Hon pep och kravlade omrking oroligt, men när jag lade henne på mitt bröst och klappade henne lugnt och långsamt så avtog pipen och tillslut somnade hon, och började till och med spinna. Så mysigt!!  

Kände av allergin lite grann på hemvägen, med lite kli i näsan och ögonen, det gjorde jag även när vi hälsade på E-kullen i juli. Men ingen alls när vi hälsade på hos Ann-Katrin innan hennes kull föddes, och har heller inte haft några problem med pälsen jag fått med hem av kattmammorna. Jag antar alltså att jag är lite allergisk mot kattungar, men inte mot vuxna sibbar.

Sen är ju lite kli i näsan och ögonen ingenting mot vad det är med vanliga bondkatter som jag får både nysningar, svullna ögon och utslag av.

Ikväll ska här bli oxfilé, klyftpotatis, tzatziki och vitlökssmör!

Sen mys i soffan då vi ska kolla på Big Fish.    

Imorgon är det bara en vecka kvar tills vi ska hälsa på den första av de tre kullarna vi ska besöka denna månaden. S*Miss Emmi's F-kull står först på tur!   Ska bli så roligt! De små blå honorna lockar mig extra mycket faktiskt   

   Då hoppas jag att vi kan få med oss lite päls hem som jag kan sova på, som sagt blir detta min tredje "provsniffning".

   Blir det så att vi vill tinga en kattunge från S*Laghamras så gör vi det, för där har jag redan provsniffat mamman, Lexi.

   Blir det däremot så att vi vill tinga en kattunge från S*Sengas måste jag provsniffa på kattmamma Alice där och göra en till natts provsniffning med päls på/under kudden. Jag vill vara så säker som det bara går på att jag inte är minsta allergisk av kissen vi får hem, skulle vara hjärtskärande att inte kunna behålla den nya familjemedlemmen.

   Har fortfarande inte bestämt om vi vill ha en hona eller hane, alltså är fortfarande planen att bara följa magkänslan och välja den kann som passar oss bäst, oavsett kön eller färg/teckning.

Johan skrämde mig inatt vid tretiden. När vi gick och lade oss igår kväll hade han väldigt ont i halsen och hade svårt att svälja. Vanlig förkylning tänkte jag.  Men så väckte han mig inatt och kunde inte andas. Fick nästan ingen luft alls, han riktigt kämpade fram hesa väsande andetag. Hjälpte honom med att hålla upp armarna så luftvägarna skulle öppnas mer och det hjälpte som tur var. Ringde sjukvårdsrådgivningen och sköterskan där tyckte att vi skulle åka till jourcentralen (Alingsås akutmottagning har inte nattöppet). Där lyssnade en läkare på hans lungor, kollade blodtrycket och kikade ner i halsen på honom. Det enda felet läkaren kunde hitta var att Johans slemhinnor i halsen var torra, svullna och röda. Inget allvarligt sa han och skickade hem oss igen.

Johan var ändå (förståeligt) rädd för att somna om. Han tog värktabletter och så låg vi i sängen och kollade på TV en stund innan vi vågade somna om. Då var klockan nästan halv fem på morgonen.

   Han mår bättre idag men har fortfarande ont i halsen. Dessutom är han helt utmattad. Ingen feber än så länge.

Ikväll blir det lite fredagsmys med tacos och en gammal Beckfilm. Ta hand om varandra   

Jag har de senaste månaderna fått en ny dröm. Att en dag vara fodervärd. Vi har inte plats i den här lägenheten för en hel kull med busiga kattungar, men i framtiden när vi har större lägenhet - eller kanske hus. Johan har en hel del erfarenhet av kattungar då de hade en fertil honkatt hemma hos hans föräldrar under hans uppväxt.

Usch, det där med att plugga är så mycket svårare än jag trodde! En faktatext tar mig minst tre läsningar innan någonting säter sig i min lilla hjärna. Dessutom flyter jag lätt i väg i tankarna på lektionerna, hur mycket jag än försöker koncentrera mig. Någon som har några tips? Johan säger att jag bara behöver vänja mig vid att vara studerande igen, men jag är så rädd att jag inte kommer att lära mig.

Om två veckor ska vi till Göteborg två dagar i rad. Först på lördagen den 11 så ska vi hälsa på Miss Emmis F-kull. Det ska bli mitt tredje allergibesök. Håll tummarna för att det går bra denna gången också!

   Söndagen den 12 ska vi tillbaka till Ann-Katrin och hälsa på de små där. Då har jag alltså varit på mitt tredje allergibesök dagen innan och förhoppningsvis fått med mig lite päls att sova på. Så då vet jag om det är fritt fram att tinga en kattunge eller inte.

   Helgen efter det, lördagen den 18, ska vi äntligen till Målsryd och hälsa på Margita och hennes katter; både stora och små. Även där kommer vi då (om allergibesöket det 11e går bra) vara öppna för att tinga en liten. Ska umgås med dem små så mycket vi bara kan och får för att se vilken som talar till våra hjärtan mest.   

   Då ska också Margita få lära känna oss lite bättre så hon kan rekomendera vilken av småkissarna hon tror skulle passa oss bäst.

   De önskemålen vi har är att katten ska vara kelig, social och orädd.

Jag längtar så!

Lernia har tagit över på Komvux lagom till att jag ska börja där, och tydligen kan de inte planera scheman för fem öre.

Det första schemat jag fick var det inga problem med. Sedan flyttades min Svenska B-lektion till 10.30 på onsdagar. Fortfarande inga problem.

Sedan flyttas även lektionen i Psykologi A till 10.30 på onsdagar. Jag mailade genast den schemaansvarige på Lernia och berättade om schemakrocken, detta var i torsdags. Fortfarande inte fått något svar.

Mailade idag min psykologilärare och berättade hur det låg till, varpå hon svarar "Kan tyvärr inte ändra schemat igen, hoppas du hittar på en lösning."

Ska JAG hitta på en lösning?! Är det MITT jobb?! Nej, det är det inte! Om jag blivit antagen att läsa de fem kurser jag valt så ska jag kunna läsa dem allihop också! Om jag blir tvungen att släppa en av dem får jag inte ihop till heltidsstudier, och alltså mindre pengar.

Jag ska till skolan imorgon och be dem fixa det. De svarar ju inte i telefonen heller, naturligtvis.

Ursäkta mitt raseriutbrott. De som känner mig vet att jag så gott som aldrig blir riktigt arg, men nu fick jag verkligen lust att kasta något i väggen.