Inlägg publicerade under kategorin Funderingar

Av Jenny - 5 december 2012 16:54

Som de flesta som läser min blogg vet så brinner jag för bekämpningen av fördomar och förtryck, exempelvis rasism, sexism och homofobi. Det är det sistnämnda jag ska skriva om idag, även sexismen kommer att tas upp så de allt som oftast går hand i hand.

Jag läste nyligen den här artikeln och upprördes över vad pokerspelerskan Vanessa Selbst uttryckligen får stå ut med p.g.a att hon är öppet homosexuell och dessutom inte passar in i den mall samhället har för kvinnor att anpassa sig till, att hon fått mycket hånfulla kommentarer. ”Folk skämtar om att jag ser ut som en kille” säger hon i intervjun med pokerspel.org. Men vad är det som gör att hon ser ut som en kille i andras ögon? Kvinnor har ju inte naturligt sminkade ansikten eller noppade ögonbryn, det finns så vitt jag vet ingen del av vår biologi som gör att vi klär oss i klänningar eller högklackat. Missförstå mig inte – jag är en tjej som älskar klänningar, smink och högklackade skor! Men jag är medveten om att det inte är någonting som ligger instinktivt hos alla kvinnor.

Jag tycker att det är suveränt att vara en kvinna i rampljuset som lyckas med det hon gör, men personligen är det viktigare att jag är en homosexuell kvinna i rampljuset framför allt en kvinna som inte anpassar sig efter könsnormerna.”

 

Att vara öppen homo-, bi- eller transsexuell i dagens samhälle borde inte vara så tungt och laddat som det fortfarande är. Att det fortfarande ens är en ”issue” är faktisk ganska pinsamt tycker jag! Vad gör det för skillnad vad man tänder på eller förälskar sig i? Jag tänder på att min sambo har skägg och hårig bröstkorg, andra hetero-tjejer jag känner tycker att både ansikts- och kroppsbehåring är ”äckligt”. Inte ser vi på varandra annorlunda för det! Det rör inte dem i ryggen vad jag gillar i sovrummet, och jag bryr mig inte om vad de gillar. Och vad gäller deras partners – alltså vilka de blir kära i – så spelar inte det heller någon roll för mig så länge de behandlar varandra väl och älskar varandra.

Jag förstår på riktigt inte var problemet ligger i ögonen på de homofober där ute som stör sig så väldigt? Kan någon förklara det för mig?

Av Jenny - 13 april 2012 12:15

Dagens middag:

   Hemmagjord sushi!

 

Dagens plan:

   Dammsuga, mamma kommer hit på lunch om en timme, påbörja sushin, se något mysigt på TV med min urheta sambo.

 

Dagens dumma:

   Att vår PS3a (Playstation 3) kraschat så vi kan inte se på film. Vad kan man annars göra en fredagkväl?!

 

Dagens fundering:

   Bakgrund: Min storebror blev sambo i januari och skall ha en försenad inflyttningsfest nästa lördag. De har valt att ha temat "vitt" på festen, och alla gäster ombeds klä sig i vita eller väldigt ljusa kläder, och man får icke förtära rödvin eller mörk öl - framför allt i soffan. Jag tror att vi kommer att bli snöblinda allihop eftersom allt annat i lägenheten redan är vitt.    

   Dagens fundering är: har ni någonsin haft ett färgtema på en vanlig hemmafest? Eller har ni varit gäster på en hemmafest med färgtema? Vad var det för färg i så fall? Andra teman som är vanliga/roliga att ha på fester?

 

Dagens tack:

   Till min sambo, min familj och mina nära vänner. Ni gör mig lycklig!



Och så lite fredagsskoj:

 



^Kristen Wiig är fantastisk!!    




Ha en bra helg allihop!

Av Jenny - 31 januari 2012 07:36

Får ni ibland känslan av att samhället i stort anser att ni inte duger? Den känslan har jag haft de senaste dagarna.

   Det finns nästan inga jobb jag kan få utan arbetslivserfarenhet, det finns inte heller några yrkesutbildningar jag är intresserad av som inte kräver arbetslivserfarenhet. Och hur skall jag få arbetslivserfarenhet om ingen vill anställa mig på grund av att jag inte har någon arbetslivserfarenhet?

   

Var i Göteborg för att shoppa lite i helgen, och fick där ännu fler hugg i självkänslan. Det minsta problemet är väl att jag är kortare genomsnittet (158 cm), så jag får låna min mammas symaskin för att sy upp alla byxor jag köper. Men dessutom har jag bra mycket större bröst än genomsnittet också (80G/75H) vilket gör att jag inte hittar BHar någonstans! Inte ens Change hade någon som passade!! Skall åka tillbaka till Göteborg på lördag för att leta på Korsetten och Victoria och se ifall de har, men har de det blir de förmodligen hutlöst dyra, vet folk som köpt BH på Korsetten för över 1 000 kr/st.

   Jag kan dessutom aldrig köpa toppar utan stretch i om de ska passa någorlunda över både byst och midja.

   

Sedan är jag blekare än genomsnittet också! Har nu äntligen hittat en foundation som passar (Make Up Stores Matt Foundation i nyansen Milk), och även en concealer (M.A.C Studio Finish Concealer i färgen NW20), de är dyra båda två men är de enda jag hittat som passar.

   

Jag studerar 75% av heltid på Komvux, jag får in ca 6 600 kronor i månaden. Har har inte råd att behöva lägga ut så mycket pengar på sådant som andra kan köpa för mindre än 50% av priset jag betalar. Är fullt medveten om att smink inte är en nödvändighet, men en bra BH är det.


Sedan har vi ju H&M som på sin hemsida har de flesta plagg upp till storlek 46 - ibland tilll och med 48 - men i butikerna har de samma plagg upp till max storlek 44! Vad är det för budskap de vill få fram? "Vi vill inte ha tjockisar i våra butiker"? När jag frågade kassörskan hur det kommer sig att samma plagg som finns i 48 på hemsidan aldrig finns i mer än 44 i butik, så svarade hon bara "Vissa plagg köper vi helt enkelt inte in i de större storlekarna." Nähä? Bra svar.


Jag menar inte att jag tycker att jag är oduglig. Men jag känner mig rätt så sparkad på ibland.

Av Jenny - 2 januari 2012 10:13

Tänkte summera året som gick på samma sätt som jag summerade 2010.


Januari

Jag har inte ett enda foto på hårddisken taget under januari 2011, så här är ett foto på hur jag såg ut på nyårsafton.

Började året med en kraftig förkylning. Hade hög feber och tappade rösten minns jag, frös som en galning trots många lager kläder och filtar. Minns att jag låg nedbäddad i sängen och såg avsnitt efter avsnitt av Mad Men som jag då precis upptäckt är en fantastisk serie.

Min andra termin på komvux började, läste Svenska C, Engelska C, Psykologi A, Geografi A och Inlärningsstilar 6 Studieteknik.


Februari

Firade min 25årsdag med fina vänner i en fin källarlokal under rådhuset här i Alingsås.

  Var stressad i princip hela månaden då jag planerade födelsedagsfesten och pluggade intensivt samtidigt.

Minns som sagt att det var mycket i skolan under februari så det finns inte mycket mer att berätta.


Mars

Sambon fyllde 29 år och firades i all enkelhet hemma med kinamat, cintron- & marängpaj

och tre presenter jag valt ut med omsorg.

  Mars månad var även den fylld med pluggstress så inte mycket mer hände, inte vad jag skrivit ner i alla fall.


April

Vårterminen närmade sig sitt slut, alltså ännu intensivare pluggpress. Inte ett enda blogginlägg från den här månaden.

Köpte ett lass med smink från eyeslipsface.co.uk och minns att jag betalade strax över 300 kr för allt på bilden, inklusive frakt. Budgetsmink gillar jag, och det mesta av det jag köpte var av bra kvalitét så det är välanvänt.


Maj

Tröttnade på mina dåliga matvanor och bestämde mig en dag för att ändra mig.

Började äta små portioner var tredje timme, och dansa 40 minuter till min favoritmusik 3 dagar i veckan. 

Slutade att äta godis och annat onyttigt alla dagar förutom lördagar. Började äta mer frukt och grönsaker och mitt midjemått minskade från 107 cm till 103 på bara ett par veckor.

Månaden avslutades med en resa med Johan + svärförsäldrarna till Holland.


Juni

Första dagarna i juni spenderades nere i norra Holland. Var ute med hyrbilen på lite sightseeing nästan varje dag, besökte både ett säldagis och en djurpark. Vi hde jättevarmt och soligt drygt halva veckan vi var nere.

Hade svårt att hålla dieten där nere då socker verkar vara en del av tallriksmodellen i Holland, men är man på semester så är man ;)


 Juli

Fortsatte viktkampen intensivt och gick ner till drygt 92 kilo, vilket var en minskning på ca 13 kilo sedan jag började.

Midsommaraftonen spenderades i Skövde med fina familjen S, men annars fylldes mest min tid och mina tankar av viktnedgången.


Augusti

Hade en känslomässig kris hela augusti månad. Kände mig likgiltig och förtvivlad om vartannat, grät hysteriskt nästan varenda dag och tvivlade på allt i mitt liv.

Höstterminen började och jag hade valt kurserna Företagsekonomi A, Marknadsföring, programhantering, Tyska steg 1 samt Psykologi B.

Åkte till Liseberg Johan, jag, min lillasyster och hennes pojkvän.

Hälsade på fina Margita och gosade med Blossomkullen.


September

Hade gått ner från ca 105-106 kg till 88,5 och ville ha ett foto att se tillbaka till, och för att se skillnaden från innan.

Fina familjen S uttökades till fyra medlemmar då lille Rasmus föddes den 21 september.

Jag gick till sjukgymnasten med min värkande rygg och fick veta att jag hade en utbuktande disk i ländryggen. Fick övningar och regler att följa och det dröjde bara någon månad innan jag kände mig helt bra.

 Min fina vän Natalia fyllde år i slutet av månaden.


Oktober

Hälsade på familjen S och nytillskottet Rasmus.

jag stressade med plugg och inför vetskapen att jag inte skulle få några pengar alls efter höstterminen om jag inte hittade något jobb.

Viktkampen gick det dåligt med, hade svårt att komma igång igen efter vilan med ryggen.


November

Mindghosts skiva The Plastic Generation släpptes och med den kom releasefesten!

  Var kalorigalen och vägde all min mat som jag sedan skrev in på en kalori-räknar-sida och såg till att jag aldrig åt mer än 1300 kcal/dag. Gick ner till 85,5 kg vilket gjorde att jag nådde målet om att gå ner 20 kilo innan årsskiftet.

Åkte till gekås med mamma, köpte mest grejer till hemmet.


December

    Läste färdigt och fick äntligen mina slutbetyg. Skaffade ett jobb, en timanställning med heltidsschema, men fick sluta efter bara fra dagar p.g.a min tinnitus (det var ett fabriksjobb).  Kom inte in på omvårdnadsprogrammet, så bestämde mig för att läsa de lösa kurser jag valt för vårterminen i stället om jag inte lyckas få ett jobb innan dess.

Firade julafton hos mina föräldrar och judagen hos Johans.

Struntade i vikten helt under december vilket resulterade i en uppgång på ca två kilo. De skall snabbt bort nu när julen är över!

Av Jenny - 18 december 2011 12:48

Blir störd av människors brist på empati, bara för att någon har ett visst sätt att vara, göra saker eller leva sitt liv så anser de att deras sätt är ett ideal som alla borde leva efter. Många borde jobba på sin förmåga att förstå andra människors perspektiv, inte predika att "såhär är det", "så här skall livet vara", "så här skall kärlek vara", "de här målen skall alla sträva efter" eller min absoluta favorit: "de som inte håller med mig är avundsjuka/idioter/för gamla".
   Lev era liv så som det passar er, så länge ingen skadas och ni själva mår bra av det. Men för Guds skull - försök inte att övertyga mig om att ert sätt bör vara mitt!


Läste idag på facebook en statusuppdatering från en bekant som uttrycker att "hat och kärlek går hand i hand, om du inte kan hata den du är med kan du inte heller älska dem" och jag fick verkligen bita mig i knogarna för att inte kommentera att jag tyckte att det var så otroligt korkat skrivet. Till saken hör att samma tjej (som inte är tonåring utan i samma ålder som jag) skriver mycket sådana "så här är det för att jag säger så"-inlägg på FB och jag blir så tokig på henne att jag nästan kokar för att jag VET att den här tjejen behöver hjälp och att hon lever ett väldigt självdestruktivt liv. Men hon har klart visat att hon inte vill ha min hjälp så nu står jag i valet och kvalet att helt enkelt avsluta vår "vänskap" på facebook bara för att slippa se henne (och hennes sambos) uppdateringar eftersom jag blir både ledsen och arg då jag läser dem.

Av Jenny - 9 november 2011 17:48

Som jag skrivit innan så mår jag väldigt dåligt över att jag när höstterminen är över inte vet var jag ska få pengar ifrån. Jag söker jobb för fullt men har ännu inte fått napp. Jag har sökt in till omvårdnadsprogrammet för att läsa till undersköterska med inriktning på psykiatri, men har fått veta att det alltid är många som söker den utbildningen varje vår och således många som inte blir antagna för att det finns för få platser.

   Nu har jag dessutom sökt kurser för 75% av heltid på komvux, men eftersom jag då inte längre kommer att behöva mer poäng för mitt slutbetyg så vet jag för det första nte om jag blir antagen och för det andra inte om CSN vill ge mig några pengar för det.


Kan inte någon bara ge mig ett jobb i Alingsåstrakten så att jag slipper detta magsår till ovisshet?   

Av Jenny - 28 augusti 2011 21:21

Nu var det ett tag sedan jag skrev sist. Började skolan 15 augusti, så mycket tid går åt läsande av kurslitteratur nu. Tänkte uppdatera er på vad jag haft för mig sedan sist.

   Har haft en känslomässig kris i princip hela augusti som jag börjar komma ut ur nu vilket är väldigt skönt. Ibland får jag en obeskrivlig och oförklarbar ångest som håller i sig i flera veckor. Önskar att jag slapp.

   Förra fredagen var jag på tjejkväll hemma hos min vän Natalia. Vi var fem tjejer som pratade och drack vin i flera timmar innan tre av oss gick ut på ett lokalt dansställe. Johan var ute med bandet och vi möttes upp på hemvägen runt halv två på natten. Hade i helhet en underbar kväll. Dagen efter däremot vaknade jag med en hemsk (självförvållad) huvudvärk. Dessutom var min ångest dubbelt så stark som under de tidigare dagarna och jag grät högt och mycket säkert fem-sex gånger under dagen. Panikattacken låg nära kände jag.

   På söndagen plockade mina föräldrar upp oss och vi åkte till Göteborg och med färja ut till Älvsborgs fästning där min lillasyster jobbat på café hela sommaren. Det var vackert väder, skönt att åka lite båt och känna havsluften i näsan och håret, men fortfarande gnagde ångesten i mig. Den gjorde mig utmattad och nästan apatisk. Kände inga positiva känslor alls, utan allting kändes bara mörkt. Började till och med att fundera på om jag inte älskade min underbara sambo längre, vilket bara gav mig ännu mer ångest. Fick pratat av mig lite med mamma och lillasyster ute på fästningen när vi var ensamma ett par minuter. De uttryckte båda två att mina känslor och rädslor var normala och min lillasyster frågade mig ifall jag kände kärlek till någon eller någonting alls just du och svaret var nej. Jag visste i min hjärna att jag älskade min familj och att jag älskade Johan, men jag kände inte kärleken. Jag bara visste om den, om ni förstår vad jag menar.

   Dagen efter, i måndags, så flyttade vi ut min pluggstation (alltså laptopen, högtalare, den gamla skolbänken jag har och kontorsstolen) till vardagsrummet så att jag inte skulle sitta så isolerad i sovrummet hela dagarna. Detta var ett jätteklokt beslut känner jag nu. Jag hade introkudktionslektioner i tyska och företagsekonomi.

   På tisdagen tänkte jag extra mycket på Heike (Amishai) och hur mycket jag saknar honom. Det var nämligen hans ettårsdag.

 

   Jag hade dessutom min första lektion i psykologi B och när jag kom hem fick jag Johans goda kyckling- och löksoppa till middag.

   I onsdags hade jag lektioner i marknadsföring och programhantering, sedan lunchade jag med min kära storebror som flyttat tillbaka till Alingsås efter nästan åtta år som Göteborgare. Dessutom skall han flytta in till centrum i oktober och kommer att bo riktigt nära oss.

   I torsdags åkte Johan, jag, min lillasyster och hennes pojkvän till Liseberg! Underbart! Åkte Lisebergsbanan, Balder, Radiobilarna, Slänggungan (som jag ALDRIG tänker åka igen, kedjorna knackade så oroväckande att jag nästan fick panik!), Flume Ride, Sagoslottet och Kanonen. Däremot åkte inte jag Atmosfear vilket de andra tre gjorde. Jag fick sådan ångest av att bara åka rulltrappan upp till attraktionen att jag valde att agera väskhållare medan de andra åkte.

   I fredags vad vi hår underbara Margita på fika och kattungelek! Alltid roligt att träffa henne. När vi var tillbaka i stan gick jag till min fina frisör Johanna på Nikita Hair Alingsås som klippte bort en hel del av min trasiga blekta hår. Ska se ifall jag kan ta en bra bild att visa er. På kvällen gick Johan och jag ut och åt middag, hyrde sedan en film och gosade på soffan.

   I går, lördag, var vi ute på landet hos Johans föräldrar det var dags för en kusinträff som de hade regelbundet förr men inte haft på att antal år. Jag valde att avstå helt från alkoholen p.g.a den bakfylleångesten jag haft veckan innan. Klokt val tycker jag. Kvällen var väldigt lyckad och jag är glad att jag träffat och lärt känna Johans släkt lite bättre.

  

Angående min "kris". Jag mår bättre nu och har gjort det ett antal dagar. Är inte helt mig själv igen, men känner ingen ångest. Bara et utmattning och en frånvaro. Svårt att koncentrera mig.

   Märkt att nu när en jättejobbig period avtar så älskar jag Johan mer än vanligt. Jag fylls av en sådan tacksamhet att han stått ut med mig, och min likgiltighet smälter till glädje när han ler mot mig. Den underbaraste mannen i världen.   



Angående viktnedgången så har jag inte vägt mig den här veckan. Tränat tre gånger iställen för fem som jag brukar, dessutom fuskade jag med dieten i torsdags på Liseberg, så jag vill faktitskt inte veta vad jag väger just nu. Väntar tills nästa fredag.

Av Jenny - 18 augusti 2011 21:46

Varför är detta ett ämne som är så tabu för många? Jag har i ett par veckor gått omkring och mått dåligt över att jag alltmer sällan känner det där pirret i magen i mitt förhållande. Jag har sett romantiska filmer och serier vilket har resulterat i att jag börjat sakna början av ett fårhållande. Jag har nästan sörjt det faktum att Johan och jag inte kommer att ha en sådan början igen. Visst att förälskelsen kommer tillbaka i perioder, men det kommer ju aldrig att vara precis som det var i början.

   Efter att ha pratat med en tjejkompis om detta fenomen så har jag nu fått veta att dessa känslor och tankar är helt normala. Det som spelar roll är att jag trotts allt älskar Johan och vill vara med honom.

   De senaste två åren har mitt liv kretsat väldigt mycket runt Johan och vårat förhållande. Jag har inte haft många vänner på väldigt länge så när Johan varit i studion med bandet eller ute med sina vänner så har jag suttit ensam hemma och längtat efter honom. Detta har börjat få mig att må väldigt dåligt. Håller på att ändra detta nu, ska imorgon på tjejkväll hemma hos en väninna, och Johan ska ut med bandet.

   Detta kan låta som om jag inte är lycklig med Johan, men så är absolut inte fallet. Det bästa jag vet är fortfarande att gosa ner mig i Johans famn och kolla på Conan O'Brien i sängen på kvällen. Det är alltid honom jag vill ringa och prata med när vi är ifrån varandra och något roligt har hänt som jag vill berätta om. Han är min bästa vän, min klippa och otroligt sexig.  


Allt detta är något jag pratat med Johan om, och han förstår mig. Och han som har mycket mer erfarenhet av förhållanden än vad jag har säger även han att mina känslor är helt normala.


Idag har jag köpt nya vattenlösliga oljefärger, så nu är det dags för mig att börja måla igen! Kanske lägger upp lite foton på mina alster om jag lyckas skapa något vackert.

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Bloggvänner

Gästboken


Skapa flashcards