Blir störd av människors brist på empati, bara för att någon har ett visst sätt att vara, göra saker eller leva sitt liv så anser de att deras sätt är ett ideal som alla borde leva efter. Många borde jobba på sin förmåga att förstå andra människors perspektiv, inte predika att "såhär är det", "så här skall livet vara", "så här skall kärlek vara", "de här målen skall alla sträva efter" eller min absoluta favorit: "de som inte håller med mig är avundsjuka/idioter/för gamla".
   Lev era liv så som det passar er, så länge ingen skadas och ni själva mår bra av det. Men för Guds skull - försök inte att övertyga mig om att ert sätt bör vara mitt!

Läste idag på facebook en statusuppdatering från en bekant som uttrycker att "hat och kärlek går hand i hand, om du inte kan hata den du är med kan du inte heller älska dem" och jag fick verkligen bita mig i knogarna för att inte kommentera att jag tyckte att det var så otroligt korkat skrivet. Till saken hör att samma tjej (som inte är tonåring utan i samma ålder som jag) skriver mycket sådana "så här är det för att jag säger så"-inlägg på FB och jag blir så tokig på henne att jag nästan kokar för att jag VET att den här tjejen behöver hjälp och att hon lever ett väldigt självdestruktivt liv. Men hon har klart visat att hon inte vill ha min hjälp så nu står jag i valet och kvalet att helt enkelt avsluta vår "vänskap" på facebook bara för att slippa se henne (och hennes sambos) uppdateringar eftersom jag blir både ledsen och arg då jag läser dem.