Alla inlägg den 15 augusti 2011

Av Jenny - 15 augusti 2011 16:26

Jag har alltid varit så övertygad om att jag är "äppelformad", men de senaste tre åren har min kroppsform ändrats ganska mycket. Jag hittade en sida med definitionerna:


Banana Body Description:

-You generally have an athletic body with toned arms.

-Rectangular shaped body.

-Your waist is less than 9 inches smaller than either your hip or bust measurements. (9 inches/tum är ca 23 cm)

-Your upper body is proportionate to your lower body.

-Smaller bust size.

-Not much curve at your waist.

-Usually have great legs.


Apple Body Description

-Inverted triangular shaped body

-The bust measurement is larger than the hip measurement.

-Large chest and bust for your frame.

-You carry most of your weight around your midsection.

-Usually have slim legs, hips, and bottom.


Pear Body Description

-Triangular shaped body

-Hip measurement is larger than the bust.

-Wide hips and bottom.

-You carry most of your weight on your hips, thighs, and bottom.

-Usually have slender neck and shoulders

-Often have a flat tummy


Hour Glass Body Description

-Classic Hourglass Shape

-The bust measurement is roughly the same as the hip measurement

-Your waist is about 10 inches smaller than your bust and hips. (10 tum är ca 25,5 cm)

-Your body looks proportionately curvy.


Enligt den här listan är jag timglasformad! 

   För mig skiljer det bara ca fem centimeter mellan bystmått och stussmått (bystmttet större). Alltså ganska nära.

   Det är en skillnad på ca 28 cm mellan byst och midja, och alltså ca 22 cm skillnad mellan midja och stuss. Så OK, stussmåttet mot midjemåttet indikerar väl snarare på äppelformad, så jag ligger väl någonstans mitt emellan äppelform och timglasform. Jag är nöjd ändå!


Hur är ni formade?    

Av Jenny - 15 augusti 2011 09:24

Jag har ett hjärnspöke. Det kommer ofta och smyger på mig när jag har haft en jobbig period, som nu. Jag får ångest samtidigt som att jag känner mig väldigt likgiltig. Jag känner en likgiltighet och en känslokyla inför allt och alla jag egentligen älskar. Både familjen och Johan. Detta gör att jag får fruktansvärt dåligt samvete och jätteångest. Igår när jag var ledsen så låg Johan och strök mig lugnt över armen och jag började slappna av, kände mig trygg.. DÅ kom det där hjärnspöket fram och sade åt mig att jag inte alls är trygg, att jag inte älskar Johan, att jag aldrig har varit lycklig och att jag aldrig kommer att bli det heller. Detta leder till en ny gråtattack.

   Jag hade en så bra kurator för tre-fyra år sedan på vårdcentralen. Jag funderar på om det är dags att ringa henne igen. Måste få bukt med det här innan jag gör något dumt som jag kommer att ångra.

   Alla har sina svackor, men mina är så extrema. Som om jag måste kämpa för att hålla mig flytande.


Sedan Johan och jag flyttade ihop i februari 2010 så har jag varit i vårat sovrum största delen av dagarna. Har ju datorn här inne. Första halvåret gick jag sysslolös hemma och fick knappt några pengar alls av F-kassan. Sedan började jag plugga på Komvux, och även om det var mycket att göra så spenderade jag mesta tiden hemma framför datorn. Både när jag pluggade och inte. (på komvux är det mest självstudier som gäller, lite lektionstid).

   Nu under sommaren har jag bara suttit hemma sysslolös igen, den här gången helt utan pengar! Mina sparpengar tog slut sent i juni, dessutom fick Johan lite mindre lön än vanligt nu i juli p.g.a av två karrensdagar. Vi har fått låna pengar av mina föräldrar för att kunna köpa mat den här månaden, och vi har köpt det allra billigaste i matväg. Jag som älskar att laga mat har fått nöja mig med att steka upp färdiga köttbullar!

   Om man reflekterar över hur det har varit det senaste är det inte så konstigt att jag hamnat i en svacka känslomässigt.

   Idag börjar skolan igen. Detta blir min första termin då jag ska plugga heltid, och min sista termin på Komvux. Detta är också ett orosmoment eftersom jag inte vet om jag kommer att ha någon inkomst efter skolan.

   Pengar pengar pengar. Finns det något som skapar mer ångest än pengar?

   Eftersom jag skall plugga heltid kommer jag att få & låna sammanlagt ca 8 600 kr/mån, vilket är offantligt mycket pengar för mig! Men samtidigt känner jag inte att jag kan unna mig att köpa nya fina kläder, trots att nästan alla mina är för stora nu. Jag känner att det vore bäst att spara varenda krona som inte går åt till mat och räkningar, utifallatt jag skulle sitta inkomstlös efter december.

   Jag känner mig så duktig med viktnedgången, då tycker jag att jag BORDE kunna unna mig lite fina nya kläder, men icke.


Jag är medveten om att detta blev ett väldigt svamligt inlägg, men jag behöver få skriva av mig lite.

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Bloggvänner

Gästboken


Skapa flashcards